Äverstaspjutet

Äversta gård i Glanshammar har givit namn åt en del av åsystemet intill, och den ån rinner genom en berömd fyndplats. Mycket av vad vi vet om krigsväsendet i Norden under romartiden och folkvandringstiden (1-540 e.Kr.) bygger på fynd ur gamla heliga sjöar där man offrade fiendens utrustning efter att man besegrat ett främmande krigsfölje. Sjöarna grodde igen till mossar, vapnen och den övriga utrustningen bevarades i en miljö fri från syre, och så påträffades sakerna under 1800- och 1900-talens torvbrytning och torrläggningsföretag.

Förstora bilden

De flesta och rikaste krigsbytesofferplatserna finns i Danmark, där Nydam, Illerup och Thorsbjerg är berömda namn. Men vi har några få i Sverige med, och en ligger vid Äversta. Det finns ganska mycket fynd därifrån i museisamlingarna, mestadels svärd från folkvandringstiden. De kom fram vid dränering från omkring 1860 och framåt, men inga stora utgrävningar har gjorts med arkeologer på plats.

Viktor Baumbach Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (1845-1926) var apotekare och drev i många år apoteket Hjorten i Örebro. På fritiden samlade han på fornfynd. År 1886, inför att han flyttade till Blekinge, sålde han delar av sin samling till det som idag är Örebro Läns Museum. Där ingår en vacker och dödlig spjutspets från Äversta.

Spjutspetsen är lång, bred och lansettformad med en kort holk. Forskningen känner inte till några exakta paralleller till alla dess mått, proportioner och detaljer. Men spetsen är så pass lik ett par typer från den äldre vendeltiden 540-600 att den bör höra till samma period. Inga närmare uppgifter finns om fyndomständigheterna på Äverstas marker, men spjutspetsen är välbevarad och måste ha legat i en syrefri våtmarksmiljö tills den hittades. Det kan inte gärna vara något annat än den gamla igengrodda offersjön, där ortsborna gjorde mängder av fynd just under apotekare Baumbachs tid i Örebro. Det här är intressant, eftersom de flesta vapenofferplatserna upphör före 530-talet. Här verkar man ha kommit igen några årtionden senare och offrat åtminstone ett vapen till.

Fornminnesregistret

https://pub.raa.se/visa/objekt/lamning/1f445f60-d458-4502-b078-b040e2df99af Länk till annan webbplats.

Litteratur

Nørgård Jørgensen, Anne. 1999. Waffen und Gräber. Nationalmuseet. Köpenhamn.