Bäcklundafaten

De här två vackra serveringsfaten i glaserat rödgods användes omkring år 1700. De kommer från Bäcklunda gårds forna marker i Mosjö söder om Örebro. Numera står det en stor lagerlokal full med tvättmaskiner och kylskåp på platsen.

Förstora bilden

År 2000 ledde Ebba Knabe utgrävningar inför byggnation vid Bäcklunda. Bland annat hittade man en brunn som var igenfylld med sten och sopor. Det var en väldig blandning: de båda rödgodsfaten, en skärva av fajanskeramik, buteljglas, en murslev, en yxa, en kniv, en järnring, spik, tegel, bränd lerklining, ben och ett tunnband i trä. En urgammal malstenslöpare från forntiden hade också råkat komma med. Högst upp låg rester av en brunnsskoning och ett lock, i form av näver, pinnar och plankor.

Det ligger ingen större bondgård i närheten på äldre kartor. Brunnen och några gropar och stolphål från samma tid hänger därför förmodligen ihop med ett torp, kanske ett ganska kortlivat sådant. Förmodligen fyllde man igen brunnen när torpstugan revs, och då kom halva bohaget med i hastigheten. Stenarna i brunnen kan ha kommit från husgrunden. Närmaste schaktkant vid utgrävningen låg bara några meter bort, så stugans plats kanske aldrig blev undersökt. Men en liten torpstuga lämnar inte så mycket arkeologiska spår efter sig när man tar bort syllstenarna och plöjer marken, som här. Så det är möjligt att den faktiskt stod inom schaktgränsen. En torpinventering av Mosjö socken skulle kanske kunna få fram torpets namn.

Förstora bilden

Såhär pass kompletta fat med stora skärvor hittar man bara när keramiken snabbt har blivit nedgrävd och fått ligga i fred, eller på havsbotten. Små och stora skärvor hamnade annars gärna på olika ställen när ett kärl gick sönder. Och om man körde ut hushållssoporna på åkern eller lät svin böka runt på sopbacken så blev det bara småbitar kvar.

Dessa stora vackra serveringsfat drejades och målades av professionella krukmakare, ofta med bostad och verkstad i utkanten av en stad som Örebro. Längs nuvarande Kyrkogatan låg det flera krukmakerier på 1700-talet.

FORNMINNESREGISTRET

https://pub.raa.se/visa/objekt/lamning/dbe99e7c-0b8e-4dd5-b974-7d39d8fdf4ad Länk till annan webbplats.

LITTERATUR

Knabe, Ebba. 2003. Bönderna vid Bäcklunda – från stenålder till historisk tid. UV Bergslagen, dokumentation av fältarbetsfasen 2003:1. Örebro. [Finns på samla.raa.se/xmlui/handle/raa/6140 Länk till annan webbplats.]

Nordström, Susanne H. 2010. Skärvor, verkstäder och krukmakare – en genomgång av arkeologiskt undersökta krukmakerier från 1500-tal till 1800-tal. C-uppsats i historisk arkeologi. Lunds universitet. [Finns på lup.lub.lu.se/luur/download? func=downloadFile&recordOId=1609706&fileOId=1609707 Länk till annan webbplats.]

Ohlsson, Martin A. 1947. En krukmakareverkstad i barocktidens Örebro.
Från bergslag och bondebygd 1947. Örebro.