I de kristna kyrkorna fanns förr, och även nu, mängder av föremål som hade olika funktioner vid ritualerna och högtiderna. En del av dessa föremål var mycket vördade – det kunde till exempel gälla reliker efter helgon och martyrer. Men även om ett sådant föremål, som en relik, var oerhört betydelsefullt för kyrkan där den fanns eller kanske för en mycket större krets, så kan den i sig ha varit obetydlig. Den kanske utgjordes av en benbit, en hårlock eller ett stycke trä. Visserligen från en viktig kanske heligförklarad person, men ändå ganska oansenlig.
Dessa föremål var ibland inte så mycket att se på och var svåra att känna igen. Just när det gäller reliker var det något som mindre nogräknade, ibland små industrier inom klostren, drog nytta av under medeltiden. Det uppstod en lukrativ marknad för reliker och långt ifrån alla var äkta. Det fanns kloster som tillverkade och sålde falska reliker som exporterades till alla delar av den medeltida kristna världen.
För att relikerna eller de andra vördade föremålen skulle framstå i sin egentliga betydelse behövde de presenteras på ett imponerande sätt. En annan industri uppstod därför för att fylla det behovet. Guldsmeder och andra hantverkare tillverkade behållare för relikerna och de andra föremålen. Dessa behållare var dyrbara och imponerande så att alla skulle förstå det värde som deras innehåll egentligen hade.
En sådan behållare för en relik kallas relikvarium. De kan vara oerhört påkostade, gjorda av guld och prydda med ädelstenar. Men vid sidan av relikvarierna skapades en rad andra behållare. Till exempel monstranser.
En monstrans är en behållare för oblater som har konsekrerats. Monstransens utformning och konstruktion kan variera mycket. I den kan finnas en lös pyxis men denna kan också vara en fast integrerad del av monstransen.
En pyxis är ofta en liten cylinderformad burk. Det är i den som de oblater som har konsekrerats läggs. Oblaten är det osyrade lilla bröd som används vid nattvarden. Konsekrationen är den invigning av oblaten som prästen genomför och som, enligt den kristna tron, innebär att oblaten omvandlas till Kristi kropp. Det ska förstås bokstavligt. Detta kallas inom den katolska kyrkan transsubstantiation Länk till annan webbplats. och det innebär att överblivna oblater fortsätter att vara en del av Kristi kropp och de får inte kastas bort eller handhas hur som helst.
Nattvarden är den centrala riten i den kristna kyrkan. Det är då verkliga kontakten med det gudomliga tänks inträffa. Då nuddar den gudomliga sfären vid den materiella världen.
De i sig obetydliga oblaterna, vars yttre inte förändras av konsekrationen, är mycket vördnadsvärda föremål i kyrkans ögon. En monstrans är inte vilken förvaringslåda som helst utan har till uppgift att visa sitt innehålls värde.
Från Axbergs kyrka kommer en ovanlig monstrans. Den är gjord av förgylld koppar och kommer från 1400-talets slut, alltså från en tid då Sverige fortfarande var katolskt. Så länge den har funnits i Örebro länsmuseums samlingar så har den varit i delar. En gång i tiden var den en riktpunkt för många människors tro, laddad och lyft av deras övertygelse.
Peter Ekström
Artikeln är finansierad med medel från Kyrkoantikvarisk ersättning, Svenska kyrkan. Dnr. FKAE 2020-1038