SENSATIONELLA GRAVFYND FRÅN PLASTÅLDERN
- en framtidsexpedition

Plastflaska på en strand och en människofigur

I höst gör Örebro läns museum en stor satsning och åker ut till länets skolor med en spännande interaktiv utställning/ pedagogiskt program som lyfter frågor om hållbarhet, klimat och miljö.

Genom en berättelse om framtidens folk, Lives, porträtteras vår samtid – plaståldern. Denna skruvade och humoristiska spegling av vårt samhälle väcker tankar kring västvärldens moderna sätt att leva och konsumera. Med avstamp i den senaste forskningen kretsar frågorna i utställningen kring konsumtion och livsstil, material och produktion, inflytande och jämställdhet, klimat, miljö och resiliens.

Den spännande inledningen:

En naturkatastrof sker år 2024. Sextusen år senare gör framtidens folk, Lives, ett fynd. De hittar liket efter en kvinna under nuvarande Krämaren. Kvinnan omkom i samband med katastrofen och Lives kallar henne Kassandra. Likt dagens arkeologer och historieskrivare väver Lives en berättelse, sin egen historia, med utgångspunkt i Kassandra och andra föremål som hittas i hennes närhet. Deras berättelse om plaståldern handlar om ett hårt samhälle där alla medborgare är tvingade att konsumera och där den som försöker smita straffas med tortyr och hjärntvätt...
Utställningen är skruvad men väcker frågor om vår egen tid.

Hur går expeditionen till?

Örebro läns museums pedagoger besöker din skola med utställningen som finns i en lätt lastbil. Eleverna får först se en introduktionsfilm, sedan delas de in i fem lag som går till varsitt tält. Varje tält har i sin tur varsitt tema med koppling till de globala målen. I tälten finns en spännande vagn med olika lådor samt en spelplan. Tillsammans med Lives reser eleverna tillbaka till vår tid och undersöker hur vi levde i förhållande till planetens resurser. Men den stannar inte i Kassandras tid utan tar sig vidare, genom katastrofen och får följa med dem som överlevde. Hur resonerade de? Drog de lärdom av Kassandras tid? Och vad kan vi lära oss? Uppenbarligen överlevde människorna, men hur? Siktet är inställt på människans förmåga att tänka nytt och samarbeta. Vad behövde Kassandras folk göra för att överleva efter katastrofen och hur blev de till Lives?

De får sedan göra en egen arkeologisk utgrävning och spela sig igenom en tidslinje i form av en spelplan med frågor som berör aktuell miljöforskning. I slutet förs alla samman och tillsammans med eleverna knyter pedagogen ihop de olika temana och frågorna.

Utställningen bygger på ett samarbete med olika forskare i Sverige som är verksamma både inom humaniora och naturvetenskap.

Praktisk information:

Plats: Framtidsexpeditionen kommer till din skola och kan ställas upp både utomhus och inomhus. För att ställa upp den inomhus krävs en yta på ca 25 m x 15 m. För att kunna ställa upp den utomhus krävs en yta på ca 30 m x 20 meter.
Antal elever: Vi tar ca 30 elever per gång.
Tidsåtgång: Ca 4 timmar inkl 30 min paus för eleverna.
Målgrupp: åk 6 - gymnasiet
Kostnad: ja, mer än en vanlig skolvisning men vi återkommer i höst med information om detta.
Material: läraren får innan besöket en lärarhandledning som hjälp för att förbereda klassen.

För bokning och information kontakta: bokning@olm.se

Förbered dig som lärare:
Planetära gränserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
De globala målenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Donutmodellenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

På Örebro läns museum arbetar vi aktivt med hållbarhetsbegreppet ”kulturell hållbarhet”. Kulturell hållbarhet är ett sammanhållande kitt i allt hållbarhetstänk. Det handlar om våra val – hur vi väljer att forma och forma om vårt sätt att leva. Vi vill skapa reflektion kring vad som påverkar våra konsumtionsmönster och hur det hänger samman med vilka vi är och vilka gemenskaper vi ingår i.


MÖJLIGHETERNAS SPEGEL, SINNENAS BEGÄR
- Prylar och konsumtion under 1800-talet

Logotyp för utställningen Möjligheternas spegel, sinnenas begär

Konsumtionen av varor och produktionen av skräp ökar för varje år. Planetens gränser är överskridna och jorden tål inte mer. Hur hamnade vi här? När blev vi sådana storkonsumenter av prylar?

I höst öppnar vi vår nya utställning Möjligheternas spegel, sinnenas begär i Vasasalen på Örebro slott. Där backar vi tillbaka 200 år till en tid redan före industrialiseringen då vi kan se att samhället började förändras på många sätt. Befolkningen växte, jordbruket effektiviserades, nya varor av nya material producerades och fler fick råd att köpa mer än bara för livets nödtorft. Skapade det faktum att det fanns mer prylar ett begär efter dessa prylar som därefter bara har växt och växt?

Perioden i utställningen är ca år 1800-1860 och platsen är Örebro och Örebro län. Under en del av denna period var Karl XIV Johan kung i Sverige och han har gett namn åt stilen som kom på modet då – karljohansstilen, en försvenskad variant av den mer överdådiga empirstilen. Han blev personligen en stor förebild för hur man skulle se ut, föra sig och klä sig. Vi presenterar flera lokala "influencers" som på olika sätt påverkade sin omgivning. En stor mängd föremål från tiden visar på det nya utbudet av varor som fanns då.

Pedagogiskt program:
Vilka var de ekonomiska förutsättningarna för samhället just då, hur fick man veta vad man skulle köpa för att visa att man var en modern människa, vilka var inspiratörerna och hur förändrades samhället och kanske även människorna under den perioden? Det är några av frågorna vi tar upp under en visning. Vi berör jordbrukets mekanisering, framväxten av ett nyare mer modernt samhälle, sociala reformer, den ekonomiska utvecklingen, nya produktionssätt, karljohansstilen mm. Eleverna får en inblick i en tid som inte så ofta visualiseras på det här sättet. Vi diskuterar den historiska bakgrunden till vårt konsumtionssamhälle.

Praktisk information:
Plats: Örebro slott, Vasasalen
Period: utställningen invigs den 5 oktober
Målgrupp: mellanstadiet – gymnasiet
Maxantal: 30 elever
Kostnad: 700 kr
Programmet tar: 60 min
För bokning och information kontakta:
bokning@olm.se

På Örebro läns museum arbetar vi aktivt med hållbarhetsbegreppet ”kulturell hållbarhet”. Kulturell hållbarhet är ett sammanhållande kitt i allt hållbarhetstänk. Det handlar om våra val – hur vi väljer att forma och forma om vårt sätt att leva. Vi vill skapa reflektion kring vad som påverkar våra konsumtionsmönster och hur det hänger samman med vilka vi är och vilka gemenskaper vi ingår i.

 

 

BARNET I TORNET
-Jan Håfström på Örebro slott

I utställningen Barnet i tornet möter vi Jan Håfströms konst. Jan är en av Sveriges största konstnärer och han är känd som tecknare, målare och skulptör. Utställningen berättar bland annat om Jans resa genom livet. Från barndomens lägenhet i 1940-talets Örebro via seriernas och sagornas värld och fram till år 2019 i Örebro slotts sydöstra torn.

Jan arbetar i gränslandet mellan måleri och skulptur. Resultatet blir en konstupplevelse rik på variation som inspirerar till eget skapande. Han har i sin konst inspirerats av serier, bibliska berättelser, sagor, myter och verkliga händelser. I utställningen möter eleverna bilder som är skapade av såväl den vuxne som barnet Jan.

Visningen behandlar flera av de teman som ryms i utställningen. Det handlar om döden, om hopp och om att lyssna till andras berättelser. Det handlar om att arbeta som konstnär och om att få berätta sin egen historia…

Pedagogiskt program
Det pedagogiska programmet kan bestå av en visning eller visning och verkstad med eget skapande, under handledning av museets pedagog. Programmet anpassas efter olika åldrar. Vi planerar gärna besöket tillsammans med er och utformar en lösning utifrån era förutsättningar och önskemål. Upplägget kan även utmynna i ett längre projekt med återkommande besök, där eleverna kan arbeta vidare på sin skola mellan besöken. I samråd med er kan projektet formuleras till ett Skapande Skola-projekt.

Praktisk information:
Plats: Örebro slott
Programmet ges: hela året, förmiddagar tisdag-torsdag
Målgrupp: Mellanstadiet-högstadiet och gymnasiet
Kostnad: Visning 45-60 min 700 kr
Visning med verkstad 1200 kr
Specialprojekt efter överenskommelse
För bokning och information kontakta:
bokning@olm.se

skolprogram

ARBETARMUSEET GRÅBO I KARLSKOGA

Under hela året kan skolor boka en visning på Gråbo. Länsmuseet har utarbetat två pedagogiska program för åk 3 och åk 8.

Gråbo åk 3
I programmet får tredjeklassare se hur man bodde på 1800–1900-talen om man var arbetare på Bofors. På Gråbo finns tre lägenheter från åren 1885, 1918 och 1942. Från 1885 går vi framåt i tiden och jämför hemmen. Var fick man plats att sova? När fick man elektricitet och vatten? Hur lagade man maten? Hur var livet i krigets skugga? Klassen får lära sig mer om Karlskogas historia genom de människor som levde på Gråbo. Eleverna får klä sig i tidstypiska kläder och prova på några redskap och tekniker från förr.

Centralt innehåll historia åk 1–3 (lgr11):

Hemortens historia: Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

Gråbo åk 8

Det här programmet fokuserar bl.a. på ämnet slöjd ur ett återbruksperspektiv. Vi diskuterar hur hantverket och slöjden har använts i hemmet under de olika tiderna 1885, 1918 och 1942. Vi gör jämförelser mellan olika förutsättningar som finns vid olika tider. Hur präglas hemmet under kristid? Vad förde folkhemsperioden med sig i form av modernitet? Vilken vikt gav dåtidens människor åt utsmyckning och omsorg om de ägodelar man hade. Visningen rör sig kring ämnena slöjd-historia-samhälle.

Praktisk information:
Plats: Arbetarmuseet Gråbo, Korpkullsv. 12, Karlskoga
Programmet ges: hela året, främst förmiddagar tisdag-onsdag
Målgrupp: Åk 3 och åk 8
Programmet tar 60 min
Kostnad: kostnadsfritt för Karlskoga kommuns skolor, för andra skolor: 700 kr + 700 kr resekostnad
För bokning och information kontakta:
bokning@olm.se