Utställningen Möjligheternas spegel, sinnenas begär finns på Örebro slott. Den handlar om prylar och konsumtion under 1800-talet med fokus på tiden 1810-1860. Det är en spännande tid då många stora förändringar startade och som fortfarande påverkar dagens samhälle. Det var då som en ”ny människa” föddes – konsumenten. Samhällsförändringar, nya sätt att producera varor, nya material och nya saker – allt bidrog till att ha-begäret väcktes. Efter perioden kom industrialiseringen med kraft och banade väg för den massproduktion och masskonsumtion som vi lever i idag.
Här har vi samlat ett material som skolklasser kan använda sig av för att lära sig mer om hur vårt konsumtionssamhälle har växt fram. Innehållet kan också användas som avstamp i frågor som rör konsumtion, hållbarhet och miljö. Använd artikeln, filmerna och frågorna på det sätt ni finner bäst för att bygga en lektion. Materialet kan användas för enskilda uppgifter, grupparbeten eller gruppdiskussioner.
På Digitalt Museum Länk till annan webbplats. samlar museer sina föremål och bilder och gör dem sökbara för alla. Där finns också artiklar och digitala utställningar att ta del av.
Länsmuseet har lagt upp en artikel på Digitalt Museum som handlar om konsumtion utifrån utställningen Möjligheternas spegel, sinnenas begär. Artikeln hittar du här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Det finns tre korta filmer på Youtube som länsmuseet producerat och som handlar om utställningen.
Frågorna kopplar till artikeln och till filmerna. Använd gärna sökfunktionen på Digitalt Museum för att ta reda på mer kring föremål från tiden.
På 1800-talet bar varorna på löften om en annorlunda och bättre framtid för fler. Nu hotar de vår existens. Samtidigt är det just konsumtionssamhället som gett fler människor och länder förutsättningar för ett bättre, lyckligare och längre liv. I nästan alla länder är högre BNP en grundläggande faktor för högre lycka.
Diskutera vad som är positivt och negativt med konsumtion.
________________________
Idag byter vi ut kläder, husgeråd, möbler och inredning ett antal gånger under vår livstid. Vi köper mer än vi behöver och våra sinnen tycks vara omättliga. Vi har inte samma långsiktiga förhållande till saker som människor hade för 200 år sedan. Vi kan köpa nästan vad som helst, när som helst och få det snabbt levererat hem till dörren. Vill vi inte ha det längre kastar vi det.
Vi har länge haft ett slit-och-släng-förhållande till prylar. Vad innebär det för miljön? Hur var det förr i tiden? Har vi något att lära av historien?
________________________
På mindre än tre veckor producerar vi lika mycket som de gjorde under ett helt år under tidigt 1800-tal. Och på mindre än tre veckor konsumerar vi nu lika mycket som en 1800-talsmänniska gjorde på ett helt år.
Behöver vi konsumera så mycket som vi gör? Blir vi lyckliga av prylar?
___________________________
På 1800-talet var bildning och att hjälpa andra vägen till att vara en bra människa och medborgare.
Idag ska man förverkliga sig själv, följa sina drömmar och köpa nytt nytt nytt. Samtidigt som man tänker på klimatpåverkan, hållbarhet och människor i andra delar av världen.
Hur blir man sitt bästa jag idag? Hur tycker DU att en bra människa ska vara?
___________________________
Avslutande diskussion:
Hur ska vi förändra oss för att jorden ska tillfredsställa våra behov utan att vi äventyrar möjligheten för dem som kommer efter oss att tillfredsställa sina behov?
Våra konsumtionsmönster förändrades på 1800-talet – kan vi förändra dem igen? Kan vi ändra vårt sätt att tänka kring identitet, prylar och konsumtion?